apokalypsen

Imorse när jag vaknade trodde jag att jag var ensam överlevande på jorden. Jag brukar alltid vakna av något däckskrik, någon bil som brummar förbi i brutalhastighet, en granne som hoppar i golvet (mitt tak). Någon som tappar något i trapphuset. Men nej, alldeles tyst var det i Ulvsunda. Då blev jag lite rädd och tänkte att, det var ju tråkigt om det bara är lilla jag kvar alldeles ensam i världen. Sen tänkte jag att; men då slipper jag ju i alla fall lämna in meken. Sen somnade jag nog om.

Det har visat sig att det inte alls var någon apokalyps, bara att klockan var för tidigt på morgonen. Jag får väl lämna in meken och vänta till 2012 istället.